Essity AB Class A · OMXSTO:ESSITY_A
Essity AB Class A — Investor Presentation
65 slides from Essity AB Class A's investor presentation

Slide 1: Användning av mikrofiber vid ytrengöring
Användning av mikrofiber vid ytrengöring Train-the-Trainer Essity Internal

Slide 2: Välkommen
Välkommen I det här utbildningsmaterialet har vi samlat allt som du behöver veta för att skapa bra ytrengöringsrutiner och därmed en trygg vårdmiljö. Det innehåller även information om hur du utbildar städpersonalen med hjälp av vår interaktiva städutbildning för sjukhus och sjukvård – ett visuellt

Slide 3: Innehåll
Innehåll Användning av mikrofiber för hygienisk Snabbguider för att utbilda städpersonalen ytrengöring Interaktiv städutbildning för sjukhus från Tork Bild 57 Vikten av hygieniska ytor Bild 4 Städningsstrategier Bild 11 Ytor som vidrörs av många Bild 17 Bilaga Städningsmetoder Bild 19 Ytterligare st

Slide 4: Vikten av hygieniska ytor
Vikten av hy gieniska ytor ov,

Slide 5: Vikten av hygieniska ytor
Vikten av hygieniska ytor ‐ Det är allmänt känt att den omgivande miljön är en bidragande faktor vid patogenspridning inom vården. Städning är a och o för en ‐ Mikroorganismerna överförs till patienter främst via handkontakt mellan ytorna. Ytorna kan även sprida droppsmitta (hostningar, nysningar oc

Slide 6: Ytor på sjukhus
Ytor på sjukhus Sjukhusytorna kan delas upp i två grupper: 1. de som sällan utsätts för kontakt (t.ex. golv och tak) 2. de som ofta utsätts för kontakt (ytor som vidrörs av många) ‐ Städmetoder, noggrannhet och regelbundenhet samt vilka produkter som används beror på vårdinrättningens policy ‐ De yt

Slide 7: De senaste tecknen på överföring
De senaste tecknen på överföring ‐ Daglig användning av desinfektionsmedel minskar mängden patogener på dina händer (jämfört med om du tvättar synligt smutsiga händer) ‐ Samtliga ytor som vidrörs är lika smittsamma (mycket gentemot lite beröring) ‐ Patogenerna kan sprida sig till händer och ytor frå

Slide 8: Sjukvårdsrelaterade infektioner
Sjukvårdsrelaterade infektioner Vad är en sjukvårdsrelaterad infektion? ‐ Sjukvårdsrelaterade infektioner handlar i de flesta fall om mikrobiella patogener Var förekommer de? ‐ På sjukhus, primärvårdskliniker, vårdhem, rehab- och sårvårdsinrättningar Hur sprids de? ‐ Via sårhantering, enheter som ka

Slide 9: Varför behöver vi lära oss om sjukvårdsrelaterade infektioner?
Varför behöver vi lära oss om sjukvårdsrelaterade infektioner? ‐ De orsakar 136 000 dödsfall inom den europeiska och nordamerikanska vården varje år (99 000 för Nordamerika/37 000 för Europa) ‐ Bara direktkostnaderna för sjukvårdsrelaterade infektioner är 13 miljarder euro ‐ 5–10 % av de som vårdas

Slide 10: En närmare titt på sjukvårdsrelaterade infektioner
En närmare titt på sjukvårdsrelaterade infektioner Clostridium difficile Stafylokocker Coronavirus E. coli Norovirus Essity Internal

Slide 11: Städningsstrategier
Städningsstrategier 3-stegsmetoden

Slide 12: Före städning
Före städning Se till att alltid utföra en visuell, förberedande bedömning av anläggningen för att avgöra om: ‐ patienternas tillstånd kommer att försvåra möjligheten till att städa på ett säkert sätt ‐ det behövs ytterligare personlig skyddsutrustning för städning (om det till exempel finns blod/kr

Slide 13: 1. Från rent till smutsigt
1. Från rent till smutsigt Gå från renare till smutsigare områden för att minska spridningen av smuts och mikroorganismer. Exemplen inkluderar: ‐ Vid städning av terminaler ska de ytor som sällan vidrörs rengöras före de ytor som man ofta kommer i kontakt med. ‐ Städa patientrummen (där de mestadels

Slide 14: 2. Från högt till lågt (uppifrån och ned)
2. Från högt till lågt (uppifrån och ned) Städa uppifrån och ner för att undvika att sprida smuts och mikroorganismer på rengjorda ytor. Exempel: ‐ Rengör skenor på sängen före sängbenen. ‐ Torka av ytorna innan du torkar golven. ‐ Om du städar golven sist är det lättare att samla in all smuts och a

Slide 15: 3. Med- eller motsols?
3. Med- eller motsols? Arbeta systematiskt så att alla ytor rengörs, exempelvis från vänster till höger eller medsols. 3. Torka av ytorna enligt de allmänna metoder Använd samma taktik i sovsalar och ta ett som nämns ovan (dvs. rent till smutsigt, patientområde i taget genom att till exempel börja u

Slide 16: Bästa sätten att rengöra ytor
Bästa sätten att rengöra ytor: ‐ Börja med att torka med rena rengöringsdukar vid varje städning (som vid daglig städning av patientavdelningen). ‐ Byt ut rengöringsduken till en ny när det inte finns något rengöringsmedel kvar. Förvara smutsiga rengöringsdukar på lämpligt sätt så de kan tvättas och

Slide 17: Ytor som vidrörs av många
Ytor som vidrors av manga aX

Slide 18: Ytor som vidrörs av många
Ytor som vidrörs av många Det är viktigt att avgöra vilka ytor Lägg till de ytor och föremål som vidrörs av många under och föremål som många på just dagen i checklistor och andra hjälpmedel för att underlätta din arbetsplats kommer i arbetet. Vanliga exempel på dessa ytor är: regelbunden kontakt me

Slide 19: Städmetoder
Stadmetoder | aul a

Slide 20: Väsentliga faktorer för att kunna rengöra ytor på rätt sätt
Väsentliga faktorer för att kunna rengöra ytor på rätt sätt – Tillämpning av verifierade policyer och metoder – Användning av lämpliga städ- och desinfektionsprodukter – Utbildning av personal – fastighetsskötare/städbolag och sjuksköterskor – Efterlevnad av övervakning och feedback Essity Internal

Slide 21: Spauldings ytklassificering
Spauldings ytklassificering Kritiska Enheter som steriliseras för användning i vävnad och vaskulära system (operationsutrustning, katetrar) Medelkritiska Enheter som kommer i kontakt med slemhinnor eller skadad hud, till exempel tungspatlar Icke-kritiska Enheter som endast används på oskadad hud (in

Slide 22: Behandling av ytor
Behandling av ytor Behandling av ytor: – Kritisk: rengöring, sterilisering – Medelkritisk: rengöring, desinfektering på medelhög till hög nivå – Icke-kritisk: rengöring, desinfektering på låg till medelhög nivå Två obligatoriska steg för att rengöra ytan ordentligt: – Steg 1: Rengör – Steg 2: Steril

Slide 23: Vanligt förekommande hjälpmedel
Vanligt förekommande hjälpmedel – Rengöringsmedel – Desinfektionsmedel – Rengöringsdukar/avtorkningspapper – Kombinationsprodukter – våtdukar, allt-i-ett-produkter för rengöring/desinfektion – Golvutrustning – Annan utrustning – UV-ljus, peroxiddimmare – Personlig skyddsutrustning – overall, skyddsg

Slide 24: Kontroll
Kontroll Kontroll av icke-kritiska ytor –Städning – visuell kontroll –Desinfektion ⎻Svabbprover ⎻ATP ⎻Fluorescensmarkör (GloGerm) Essity Internal

Slide 25: Rengöra ytor
Rengöra ytor

Slide 26: Rengöra ytor
Rengöra ytor ‐ Ytrengöring är det första steget i desinfektionsprocessen ‐ Vid städning avlägsnas organiskt material, salter och synlig smuts men även oönskade mikroorganismer ‐ En icke-rengjord yta kan påverka steriliserings- eller desinfektionskapaciteten under städning av återanvändningsbara term

Slide 27: Vad är skillnaden mellan att städa, sanera och desinfektera?
Vad är skillnaden mellan att städa, sanera och desinfektera? Städning Vid städning avlägsnas smuts, bakterier och andra orenheter fysiskt med hjälp av rengöringsmedel och vatten. Städning tar inte död på mikroorganismer men minskar risken för smittspridning genom att en del av bakterierna försvinner

Slide 28: Grundläggande om ytrengöring
Grundläggande om ytrengöring Städning ⎻ Vatten är en av huvudkomponenterna i rengörings- och desinfektionsmedel. Det löser upp smutsen som sedan kan torkas bort eller plockas bort med hjälp av en trasa. Vatten är däremot inte effektivt mot olja och fettfläckar. ⎻ Rengöringsmedel innehåller surfaktan

Slide 29: Grundläggande om ytrengöring
Grundläggande om ytrengöring Desinfektion ⎻ Kemiska desinfektionsmedel innehåller ingredienser som tar död på mikroorganismer. Typen och mängden av mikroorganismer som avlägsnas beror på desinfektionsmedlet, dess koncentrationsnivå och hur länge det får verka. ⎻ Övriga faktorer som kan påverka desin

Slide 30: Grundläggande om ytrengöring
Grundläggande om ytrengöring Desinfektion Flera desinfektionsmedel används inom vården. De vanligaste är: ⎻ Kvartära ammoniumföreningar ⎻ Klorföreningar ⎻ Väteperoxid ⎻ Perättiksyra Det finns även andra typer av desinfektionsmetoder men dessa ska bara användas som ett extra skydd, inte som en ersätt

Slide 31: Lilla mikrobiologiskolan
Lilla mikrobiologiskolan

Slide 32: Lilla mikrobiologiskolan
Lilla mikrobiologiskolan Vad är mikroorganismer? Bra och dåliga bakterier Var gömmer och förökar sig bakterierna? Hur hittar jag dem? Hur blir jag av med dem? Specifika mikroorganismer för sjukhus Essity Internal

Slide 33: Mikroorganismer på ytor
Mikroorganismer på ytor Typen och mängden av mikroorganismer på allmänna ytor påverkas av följande: a) antalet människor som vistas i miljön b) aktivitetsmängden c) mängden fukt d) om det finns material där mikroorganismer frodas e) hur snabbt luftburna mikroorganismer avlägsnas f) ytornas typ och r

Slide 34: Vad är mikroorganismer?
Vad är mikroorganismer? – Mikroorganismer är små och kan oftast inte uppfattas med blotta ögat – De varierar dock i storlek, mögel är störst och vi kan t.o.m. se mögel på livsmedel Virus – Exempel på mikroorganismer är mögel, jäst, bakterier och virus – De frodas och förökar sig på olika sätt: Mögel

Slide 35: Mikroorganismer är små och finns i flera olika former
Mikroorganismer är små och finns i flera olika former Jästceller har mer gemensamt med mänskliga celler än med bakterier. 2019-10-16 Essity Internal Master Module Hygiene & Odor - Bacteria, Viruses & Other Small Things – A.Karlgren

Slide 36: Mikrobiologi i korthet
Mikrobiologi i korthet 1590-talet 1796 1864 1882 1929 1953 1995 Det första Antonie van Louis Agar- Alexander Fleming Watson & Crick Haemophilus mikroskopet Leeuwenhoek Pasteur plattor Penicillin DNA-struktur influenzae den den första som ser Pastörisering första bakterien bakterier som sekvenseras 1

Slide 37: Gram-positiva gentemot gram-negativa
Gram-positiva gentemot gram-negativa ‐ De flesta bakterier kan delas upp i två grupper – gram-positiva och gram- negativa. Skillnaden ligger i cellväggstrukturen. ‐ Bakterier behöver olika typer av näring. ‐ De kommer i olika former – kocker, stavar m.m. ‐ Bakterier är ca två mikrometer stora. ‐ En

Slide 38: Bra och dåliga bakterier
Bra och dåliga bakterier ‐ Vi kommer i kontakt med bakterier varje dag och många av dem är helt ofarliga för oss. ‐ Vissa är del av vår viktiga mikroflora och hjälper till att hålla oss friska. ‐ Andra gör oss dock sjuka – dessa kallas patogener. ‐ Vi kommer i kontakt med patogener varje dag och ris

Slide 39: I vilka miljöer frodas mikroorganismer?
I vilka miljöer frodas mikroorganismer? ⎻ Så gott som överallt där det finns vatten. ⎻ Bakterier är duktiga på att hitta näring ⎻ Vilka mikroorganismer som förekommer beror på miljöförhållandena: ⎻ Vissa bakterier behöver syre medan det är skadligt för andra. ⎻ Vissa bakterier föredrar varma tempera

Slide 40: Bakterier väljer ytor där de kan skapa en slemmig hinna som kallas för biofilm
Bakterier väljer ytor där de kan skapa en slemmig hinna som kallas för biofilm ⎻ Under rätt förhållanden förökar sig bakterierna snabbt. ⎻ På våta ytor skapar de slemmiga hinnor – biofilmer. ⎻ Biofilmen skyddar bakterien och gör det svårare att ta bort eller ta död på den. ⎻ Exempel på våta ytor i h

Slide 41: Patogener – utbredning/resistens
Patogener – utbredning/resistens ⎻ Patogenernas känslighet/resistens mot antiseptiska medel och desinfektionsmedel varierar ⎻ Vanligt förekommande patogener vid utbrott som är svåra att ta död på: C Difficile, norovirus, rotavirus och adenovirus ⎻ Vanligt förekommande patogener vid utbrott som inte

Slide 42: Hur länge kan patogener överleva på en yta?
Hur länge kan patogener överleva på en yta? Patogen Överlever S. aureus (inkl. MRSA) Sju dagar upp till över tolv månader Enterococcus spp. (inkl. VRE) Fem dagar upp till över 46 månader Acinetobacter spp. Tre dagar upp till elva månader Clostridium difficile (sporer) Över fem månader Norovirus (och

Slide 43: Hur hittar jag bakterierna?
Hur hittar jag bakterierna? Problemet är att de är så små… …och det är därför ibland enklare att använda andra mätningsmetoder för att bedöma bakterieutbredningen. Exempelvis: ⎻ ATP – detta är en energirik molekyl som finns i alla levande celler som bakterier, mänskliga hudceller m.m. Mätning av det

Slide 44: Viktigt att tänka på i sjukhusmiljöer
Viktigt att tänka på i sjukhusmiljöer Antibiotikaresistenta bakterier som MRSA, ESBL och VRE – Antibiotikaresistens är ett av de främsta hoten inom global hälsa, livsmedelssäkerhet och utveckling idag. – Antibiotikaresistens sker naturligt men felaktig användning av antibiotika och vissa biocider på

Slide 45: MRSA
MRSA – Meticillinresistenta Staphylococcus aureus ‐ Staphylococcus aureus finns i huden och näsgångarna, och orsakar sällan några besvär. Ibland kan de dock orsaka infektioner. ‐ MRSA är staphylococcus aureus-bakterier som har blivit resistenta mot vanliga antibiotika och infektioner som orsakas av

Slide 46: Clostridium difficile
Clostridium difficile Sporformer ⎻ En del bakterier kan bilda sporer för att överleva. ⎻ Sporformen är mer tålig mot höga temperaturer, avtorkning och desinfektionsmedel m.m. ⎻ Clostridium difficile är en sporform som kan orsaka sjukdom. ⎻ Den producerar två olika typer av gift och är ofta boven til

Slide 47: Virus
Virus ‐ Virus är extremt små (20–300 nanometer) ‐ De innehåller genetiskt material som DNA eller RNA ‐ Virus kan inte föröka sig på egen hand, utan måste infektera en levande värd ‐ Virus har ett ytterhölje som består av protein ‐ En del virus har dessutom ett extra hölje (membran) utanpå höljet. De

Slide 48: Norovirus
Norovirus ‐ Ett virus utan hölje som tillhör Calicivirus-gruppen och kan orsaka kräkningar och diarré. ‐ Människor med norovirus utsöndra miljarder noroviruspartiklar men bara ett fåtal gör dig sjuk. Viruset sprids därför enkelt. ‐ Det är relativt motståndskraftigt och kan överleva flera veckor på h

Slide 49: Coronavirus
Coronavirus ⎻ Coronavirus (CoV) en höljebärande, positiv RNA-virussträng och drabbar både människor och djur. ⎻ På det yttersta höljet (membranet) finns klöverformade glykoproteiner. Viruset förankrar sig vid de mänskliga cellerna med hjälp av strukturen, vilket är det första steget till att få en i

Slide 50: Vetenskapen bakom mikrofibrer
Vetenskapen bakom mikrofibrer

Slide 51: Vad är mikrofibrer?
Vad är mikrofibrer? ‐ Mikrofiber är en fiber som är < 1 denier/dtex tjock, vilket är 100 gånger tunnare än ett hårstrå. ‐ Mikrofibrer används framförallt i städprodukter (trasor, moppar), kläder, möbeltyg och för industriella filter. ‐ Rengöringsdukar i mikrofiber består vanligtvis av en blandning a

Slide 52: Vilka är de mest väsentliga egenskaperna hos mikrofiber?
Vilka är de mest väsentliga egenskaperna hos mikrofiber? ⎻ Fiberdelning – optimerad delning krävs för att uppnå bäst resultat ⎻ Fibertjocklek – för att klassas som en riktig mikrofiberduk måste rengöringsduken ha en tjocklek på < 1 decitex ⎻ Blandningar av polyester och polyamid (70/30 eller 80/20)

Slide 53: Varför är mikrofibrer så bra för städning?
Varför är mikrofibrer så bra för städning? ⎻ Efter delning skapas mycket tunna fibrer. ⎻ I tabellen kan du se att fibrerna i de bästa dukarna är mindre än bakterier, virus, pollenkorn och röda blodkroppar. ⎻ Eftersom fibrerna bara kan ta bort sådant som är större är dessa dukar det bästa valet för a

Slide 54: Varför är mikrofibrer så bra för städning?
Varför är mikrofibrer så bra för städning? ⎻ Med de mycket fina fibrerna: ⎻ kommer du åt smuts och damm med hjälp av mellanrummen mellan de delade fibrerna till skillnad från större och runda fibrer som bara för runt smutsen ⎻ Polyamid har god absorberingsförmåga och lämplig för städning av vätskor

Slide 55: Fördelar med mikrofibrer jämfört med bomullstrasor
Fördelar med mikrofibrer jämfört med bomullstrasor ⎻ Effektivare mot mikroorganismer – i och med de Bevis tunna fibrerna kan fler mikroorganismer plockas upp Mycket fina (37 mikrometer i diameter) ⎻ Bättre städresultat– tunnare fibrer innebär en större mikrofibrer har testats i både laboratorier yta

Slide 56: Vad är tanken bakom mikrofibertrasor i olika färger?
Vad är tanken bakom mikrofibertrasor i olika färger? ⎻ Med hjälp av färgkodning är det enklare att hålla isär trasorna, så att trasan som till exempel används för att rengöra toaletten inte används i närheten av patienten. ⎻ Användningen av färgkodning varierar. Det används t.ex. i Tyskland men inte

Slide 57: Interaktiv städutbildning för sjukhus från Tork
Interaktiv städutbildning för sjukhus från Tork Snabbguider för att utbilda städpersonalen

Slide 58: Om utbildningen
Om utbildningen - Gör städpersonalen medveten om hur viktigt deras arbete är för patientsäkerheten - Visuell och intuitiv kurs - Engagerande (interaktiv) - Översatt till flera språk Essity Internal

Slide 59: Utbildningsinnehåll
Utbildningsinnehåll 1. Städningsstrategi: 3-stegsmetoden och handhygiensteknik 2 a. Daglig städning – rum med patienter (baserat på AHE-riktlinjerna) ‐ Steg i städningen ‐ Uppgifter 2 b. Städning av kroppsvätskor (baserat på AHE- riktlinjerna) ‐ Steg i städningen ‐ Uppgifter Frågeformulär inkluderat

Slide 60: Snabbguide för att utbilda arbetsgruppen
Snabbguide för att utbilda arbetsgruppen Samla ihop arbetsgruppen (10–20 anställda rekommenderas) Se till att ha tillräckligt med tid för frågor Interaktiv städutbildning för sjukhus och sjukvård från Tork finns på www.tork.se/ythygien Se till att använda en stor skärm Vägled arbetsgruppen genom: 1.

Slide 61: Snabbguide för att utbilda arbetsgruppen (innehåll)
Snabbguide för att utbilda arbetsgruppen (innehåll) Be deltagarna att utföra stegen under utbildning och ge tips under tiden Visste du att: Det går att anpassa Se till att alla deltagare får prova på. Utbildningen är tillgänglig på flera språk utbildning i enlighet med och du får åtkomst till appen

Slide 62: Bilaga
Bilaga Ytterligare läsmaterial

Slide 63: Ytterligare resurser för städprocessen
Ytterligare resurser för städprocessen ‐ CDC – riktlinjer för desinfektion och sanering inom vården 2009 ‐ Europeiska arbetsmiljöbyrån – Säkerhetslagar för anställda ‐ AHE – praxis för städning inom vårdmiljöer (USA) ‐ The Joint Commission – ackreditering inom sjukhus, inkl. EVS-tjänster ‐ Nationell

Slide 64: Kontaktuppgifter
Kontaktuppgifter www.tork.se e-mail@tork.se Essity Internal

Slide 65: Think ahead.
SS ee” Think ahead. Essity Internal
Source: Internet Archive copy of tork-images.essity.com
More decks from Essity AB Class A
Q3 2026 Earnings Presentation28 slides · Oct 22, 2026
Q2 2026 Earnings Presentation20 slides · Jul 16, 2026
Investor Day (May 2026)122 slides · May 7, 2026
Q1 2026 Earnings Presentation20 slides · Apr 23, 2026
Q4 2025 Earnings Presentation22 slides · Jan 22, 2026
Q3 2025 Earnings Presentation17 slides · Oct 23, 2025