Essity AB Class A · OMXSTO:ESSITY_A

Essity AB Class A — Investor Presentation

65 slides from Essity AB Class A's investor presentation

  1. Slide 1: Användning av mikrofiber vid ytrengöring

    Slide 1: Användning av mikrofiber vid ytrengöring

    Användning av mikrofiber vid ytrengöring Train-the-Trainer Essity Internal

  2. Slide 2: Välkommen

    Slide 2: Välkommen

    Välkommen I det här utbildningsmaterialet har vi samlat allt som du behöver veta för att skapa bra ytrengöringsrutiner och därmed en trygg vårdmiljö. Det innehåller även information om hur du utbildar städpersonalen med hjälp av vår interaktiva städutbildning för sjukhus och sjukvård – ett visuellt

  3. Slide 3: Innehåll

    Slide 3: Innehåll

    Innehåll Användning av mikrofiber för hygienisk Snabbguider för att utbilda städpersonalen ytrengöring Interaktiv städutbildning för sjukhus från Tork Bild 57 Vikten av hygieniska ytor Bild 4 Städningsstrategier Bild 11 Ytor som vidrörs av många Bild 17 Bilaga Städningsmetoder Bild 19 Ytterligare st

  4. Slide 4: Vikten av hygieniska ytor

    Slide 4: Vikten av hygieniska ytor

    Vikten av hy gieniska ytor ov,

  5. Slide 5: Vikten av hygieniska ytor

    Slide 5: Vikten av hygieniska ytor

    Vikten av hygieniska ytor ‐ Det är allmänt känt att den omgivande miljön är en bidragande faktor vid patogenspridning inom vården. Städning är a och o för en ‐ Mikroorganismerna överförs till patienter främst via handkontakt mellan ytorna. Ytorna kan även sprida droppsmitta (hostningar, nysningar oc

  6. Slide 6: Ytor på sjukhus

    Slide 6: Ytor på sjukhus

    Ytor på sjukhus Sjukhusytorna kan delas upp i två grupper: 1. de som sällan utsätts för kontakt (t.ex. golv och tak) 2. de som ofta utsätts för kontakt (ytor som vidrörs av många) ‐ Städmetoder, noggrannhet och regelbundenhet samt vilka produkter som används beror på vårdinrättningens policy ‐ De yt

  7. Slide 7: De senaste tecknen på överföring

    Slide 7: De senaste tecknen på överföring

    De senaste tecknen på överföring ‐ Daglig användning av desinfektionsmedel minskar mängden patogener på dina händer (jämfört med om du tvättar synligt smutsiga händer) ‐ Samtliga ytor som vidrörs är lika smittsamma (mycket gentemot lite beröring) ‐ Patogenerna kan sprida sig till händer och ytor frå

  8. Slide 8: Sjukvårdsrelaterade infektioner

    Slide 8: Sjukvårdsrelaterade infektioner

    Sjukvårdsrelaterade infektioner Vad är en sjukvårdsrelaterad infektion? ‐ Sjukvårdsrelaterade infektioner handlar i de flesta fall om mikrobiella patogener Var förekommer de? ‐ På sjukhus, primärvårdskliniker, vårdhem, rehab- och sårvårdsinrättningar Hur sprids de? ‐ Via sårhantering, enheter som ka

  9. Slide 9: Varför behöver vi lära oss om sjukvårdsrelaterade infektioner?

    Slide 9: Varför behöver vi lära oss om sjukvårdsrelaterade infektioner?

    Varför behöver vi lära oss om sjukvårdsrelaterade infektioner? ‐ De orsakar 136 000 dödsfall inom den europeiska och nordamerikanska vården varje år (99 000 för Nordamerika/37 000 för Europa) ‐ Bara direktkostnaderna för sjukvårdsrelaterade infektioner är 13 miljarder euro ‐ 5–10 % av de som vårdas

  10. Slide 10: En närmare titt på sjukvårdsrelaterade infektioner

    Slide 10: En närmare titt på sjukvårdsrelaterade infektioner

    En närmare titt på sjukvårdsrelaterade infektioner Clostridium difficile Stafylokocker Coronavirus E. coli Norovirus Essity Internal

  11. Slide 11: Städningsstrategier

    Slide 11: Städningsstrategier

    Städningsstrategier 3-stegsmetoden

  12. Slide 12: Före städning

    Slide 12: Före städning

    Före städning Se till att alltid utföra en visuell, förberedande bedömning av anläggningen för att avgöra om: ‐ patienternas tillstånd kommer att försvåra möjligheten till att städa på ett säkert sätt ‐ det behövs ytterligare personlig skyddsutrustning för städning (om det till exempel finns blod/kr

  13. Slide 13: 1. Från rent till smutsigt

    Slide 13: 1. Från rent till smutsigt

    1. Från rent till smutsigt Gå från renare till smutsigare områden för att minska spridningen av smuts och mikroorganismer. Exemplen inkluderar: ‐ Vid städning av terminaler ska de ytor som sällan vidrörs rengöras före de ytor som man ofta kommer i kontakt med. ‐ Städa patientrummen (där de mestadels

  14. Slide 14: 2. Från högt till lågt (uppifrån och ned)

    Slide 14: 2. Från högt till lågt (uppifrån och ned)

    2. Från högt till lågt (uppifrån och ned) Städa uppifrån och ner för att undvika att sprida smuts och mikroorganismer på rengjorda ytor. Exempel: ‐ Rengör skenor på sängen före sängbenen. ‐ Torka av ytorna innan du torkar golven. ‐ Om du städar golven sist är det lättare att samla in all smuts och a

  15. Slide 15: 3. Med- eller motsols?

    Slide 15: 3. Med- eller motsols?

    3. Med- eller motsols? Arbeta systematiskt så att alla ytor rengörs, exempelvis från vänster till höger eller medsols. 3. Torka av ytorna enligt de allmänna metoder Använd samma taktik i sovsalar och ta ett som nämns ovan (dvs. rent till smutsigt, patientområde i taget genom att till exempel börja u

  16. Slide 16: Bästa sätten att rengöra ytor

    Slide 16: Bästa sätten att rengöra ytor

    Bästa sätten att rengöra ytor: ‐ Börja med att torka med rena rengöringsdukar vid varje städning (som vid daglig städning av patientavdelningen). ‐ Byt ut rengöringsduken till en ny när det inte finns något rengöringsmedel kvar. Förvara smutsiga rengöringsdukar på lämpligt sätt så de kan tvättas och

  17. Slide 17: Ytor som vidrörs av många

    Slide 17: Ytor som vidrörs av många

    Ytor som vidrors av manga aX

  18. Slide 18: Ytor som vidrörs av många

    Slide 18: Ytor som vidrörs av många

    Ytor som vidrörs av många Det är viktigt att avgöra vilka ytor Lägg till de ytor och föremål som vidrörs av många under och föremål som många på just dagen i checklistor och andra hjälpmedel för att underlätta din arbetsplats kommer i arbetet. Vanliga exempel på dessa ytor är: regelbunden kontakt me

  19. Slide 19: Städmetoder

    Slide 19: Städmetoder

    Stadmetoder | aul a

  20. Slide 20: Väsentliga faktorer för att kunna rengöra ytor på rätt sätt

    Slide 20: Väsentliga faktorer för att kunna rengöra ytor på rätt sätt

    Väsentliga faktorer för att kunna rengöra ytor på rätt sätt – Tillämpning av verifierade policyer och metoder – Användning av lämpliga städ- och desinfektionsprodukter – Utbildning av personal – fastighetsskötare/städbolag och sjuksköterskor – Efterlevnad av övervakning och feedback Essity Internal

  21. Slide 21: Spauldings ytklassificering

    Slide 21: Spauldings ytklassificering

    Spauldings ytklassificering Kritiska Enheter som steriliseras för användning i vävnad och vaskulära system (operationsutrustning, katetrar) Medelkritiska Enheter som kommer i kontakt med slemhinnor eller skadad hud, till exempel tungspatlar Icke-kritiska Enheter som endast används på oskadad hud (in

  22. Slide 22: Behandling av ytor

    Slide 22: Behandling av ytor

    Behandling av ytor Behandling av ytor: – Kritisk: rengöring, sterilisering – Medelkritisk: rengöring, desinfektering på medelhög till hög nivå – Icke-kritisk: rengöring, desinfektering på låg till medelhög nivå Två obligatoriska steg för att rengöra ytan ordentligt: – Steg 1: Rengör – Steg 2: Steril

  23. Slide 23: Vanligt förekommande hjälpmedel

    Slide 23: Vanligt förekommande hjälpmedel

    Vanligt förekommande hjälpmedel – Rengöringsmedel – Desinfektionsmedel – Rengöringsdukar/avtorkningspapper – Kombinationsprodukter – våtdukar, allt-i-ett-produkter för rengöring/desinfektion – Golvutrustning – Annan utrustning – UV-ljus, peroxiddimmare – Personlig skyddsutrustning – overall, skyddsg

  24. Slide 24: Kontroll

    Slide 24: Kontroll

    Kontroll Kontroll av icke-kritiska ytor –Städning – visuell kontroll –Desinfektion ⎻Svabbprover ⎻ATP ⎻Fluorescensmarkör (GloGerm) Essity Internal

  25. Slide 25: Rengöra ytor

    Slide 25: Rengöra ytor

    Rengöra ytor

  26. Slide 26: Rengöra ytor

    Slide 26: Rengöra ytor

    Rengöra ytor ‐ Ytrengöring är det första steget i desinfektionsprocessen ‐ Vid städning avlägsnas organiskt material, salter och synlig smuts men även oönskade mikroorganismer ‐ En icke-rengjord yta kan påverka steriliserings- eller desinfektionskapaciteten under städning av återanvändningsbara term

  27. Slide 27: Vad är skillnaden mellan att städa, sanera och desinfektera?

    Slide 27: Vad är skillnaden mellan att städa, sanera och desinfektera?

    Vad är skillnaden mellan att städa, sanera och desinfektera? Städning Vid städning avlägsnas smuts, bakterier och andra orenheter fysiskt med hjälp av rengöringsmedel och vatten. Städning tar inte död på mikroorganismer men minskar risken för smittspridning genom att en del av bakterierna försvinner

  28. Slide 28: Grundläggande om ytrengöring

    Slide 28: Grundläggande om ytrengöring

    Grundläggande om ytrengöring Städning ⎻ Vatten är en av huvudkomponenterna i rengörings- och desinfektionsmedel. Det löser upp smutsen som sedan kan torkas bort eller plockas bort med hjälp av en trasa. Vatten är däremot inte effektivt mot olja och fettfläckar. ⎻ Rengöringsmedel innehåller surfaktan

  29. Slide 29: Grundläggande om ytrengöring

    Slide 29: Grundläggande om ytrengöring

    Grundläggande om ytrengöring Desinfektion ⎻ Kemiska desinfektionsmedel innehåller ingredienser som tar död på mikroorganismer. Typen och mängden av mikroorganismer som avlägsnas beror på desinfektionsmedlet, dess koncentrationsnivå och hur länge det får verka. ⎻ Övriga faktorer som kan påverka desin

  30. Slide 30: Grundläggande om ytrengöring

    Slide 30: Grundläggande om ytrengöring

    Grundläggande om ytrengöring Desinfektion Flera desinfektionsmedel används inom vården. De vanligaste är: ⎻ Kvartära ammoniumföreningar ⎻ Klorföreningar ⎻ Väteperoxid ⎻ Perättiksyra Det finns även andra typer av desinfektionsmetoder men dessa ska bara användas som ett extra skydd, inte som en ersätt

  31. Slide 31: Lilla mikrobiologiskolan

    Slide 31: Lilla mikrobiologiskolan

    Lilla mikrobiologiskolan

  32. Slide 32: Lilla mikrobiologiskolan

    Slide 32: Lilla mikrobiologiskolan

    Lilla mikrobiologiskolan Vad är mikroorganismer? Bra och dåliga bakterier Var gömmer och förökar sig bakterierna? Hur hittar jag dem? Hur blir jag av med dem? Specifika mikroorganismer för sjukhus Essity Internal

  33. Slide 33: Mikroorganismer på ytor

    Slide 33: Mikroorganismer på ytor

    Mikroorganismer på ytor Typen och mängden av mikroorganismer på allmänna ytor påverkas av följande: a) antalet människor som vistas i miljön b) aktivitetsmängden c) mängden fukt d) om det finns material där mikroorganismer frodas e) hur snabbt luftburna mikroorganismer avlägsnas f) ytornas typ och r

  34. Slide 34: Vad är mikroorganismer?

    Slide 34: Vad är mikroorganismer?

    Vad är mikroorganismer? – Mikroorganismer är små och kan oftast inte uppfattas med blotta ögat – De varierar dock i storlek, mögel är störst och vi kan t.o.m. se mögel på livsmedel Virus – Exempel på mikroorganismer är mögel, jäst, bakterier och virus – De frodas och förökar sig på olika sätt: Mögel

  35. Slide 35: Mikroorganismer är små och finns i flera olika former

    Slide 35: Mikroorganismer är små och finns i flera olika former

    Mikroorganismer är små och finns i flera olika former Jästceller har mer gemensamt med mänskliga celler än med bakterier. 2019-10-16 Essity Internal Master Module Hygiene & Odor - Bacteria, Viruses & Other Small Things – A.Karlgren

  36. Slide 36: Mikrobiologi i korthet

    Slide 36: Mikrobiologi i korthet

    Mikrobiologi i korthet 1590-talet 1796 1864 1882 1929 1953 1995 Det första Antonie van Louis Agar- Alexander Fleming Watson & Crick Haemophilus mikroskopet Leeuwenhoek Pasteur plattor Penicillin DNA-struktur influenzae den den första som ser Pastörisering första bakterien bakterier som sekvenseras 1

  37. Slide 37: Gram-positiva gentemot gram-negativa

    Slide 37: Gram-positiva gentemot gram-negativa

    Gram-positiva gentemot gram-negativa ‐ De flesta bakterier kan delas upp i två grupper – gram-positiva och gram- negativa. Skillnaden ligger i cellväggstrukturen. ‐ Bakterier behöver olika typer av näring. ‐ De kommer i olika former – kocker, stavar m.m. ‐ Bakterier är ca två mikrometer stora. ‐ En

  38. Slide 38: Bra och dåliga bakterier

    Slide 38: Bra och dåliga bakterier

    Bra och dåliga bakterier ‐ Vi kommer i kontakt med bakterier varje dag och många av dem är helt ofarliga för oss. ‐ Vissa är del av vår viktiga mikroflora och hjälper till att hålla oss friska. ‐ Andra gör oss dock sjuka – dessa kallas patogener. ‐ Vi kommer i kontakt med patogener varje dag och ris

  39. Slide 39: I vilka miljöer frodas mikroorganismer?

    Slide 39: I vilka miljöer frodas mikroorganismer?

    I vilka miljöer frodas mikroorganismer? ⎻ Så gott som överallt där det finns vatten. ⎻ Bakterier är duktiga på att hitta näring ⎻ Vilka mikroorganismer som förekommer beror på miljöförhållandena: ⎻ Vissa bakterier behöver syre medan det är skadligt för andra. ⎻ Vissa bakterier föredrar varma tempera

  40. Slide 40: Bakterier väljer ytor där de kan skapa en slemmig hinna som kallas för biofilm

    Slide 40: Bakterier väljer ytor där de kan skapa en slemmig hinna som kallas för biofilm

    Bakterier väljer ytor där de kan skapa en slemmig hinna som kallas för biofilm ⎻ Under rätt förhållanden förökar sig bakterierna snabbt. ⎻ På våta ytor skapar de slemmiga hinnor – biofilmer. ⎻ Biofilmen skyddar bakterien och gör det svårare att ta bort eller ta död på den. ⎻ Exempel på våta ytor i h

  41. Slide 41: Patogener – utbredning/resistens

    Slide 41: Patogener – utbredning/resistens

    Patogener – utbredning/resistens ⎻ Patogenernas känslighet/resistens mot antiseptiska medel och desinfektionsmedel varierar ⎻ Vanligt förekommande patogener vid utbrott som är svåra att ta död på: C Difficile, norovirus, rotavirus och adenovirus ⎻ Vanligt förekommande patogener vid utbrott som inte

  42. Slide 42: Hur länge kan patogener överleva på en yta?

    Slide 42: Hur länge kan patogener överleva på en yta?

    Hur länge kan patogener överleva på en yta? Patogen Överlever S. aureus (inkl. MRSA) Sju dagar upp till över tolv månader Enterococcus spp. (inkl. VRE) Fem dagar upp till över 46 månader Acinetobacter spp. Tre dagar upp till elva månader Clostridium difficile (sporer) Över fem månader Norovirus (och

  43. Slide 43: Hur hittar jag bakterierna?

    Slide 43: Hur hittar jag bakterierna?

    Hur hittar jag bakterierna? Problemet är att de är så små… …och det är därför ibland enklare att använda andra mätningsmetoder för att bedöma bakterieutbredningen. Exempelvis: ⎻ ATP – detta är en energirik molekyl som finns i alla levande celler som bakterier, mänskliga hudceller m.m. Mätning av det

  44. Slide 44: Viktigt att tänka på i sjukhusmiljöer

    Slide 44: Viktigt att tänka på i sjukhusmiljöer

    Viktigt att tänka på i sjukhusmiljöer Antibiotikaresistenta bakterier som MRSA, ESBL och VRE – Antibiotikaresistens är ett av de främsta hoten inom global hälsa, livsmedelssäkerhet och utveckling idag. – Antibiotikaresistens sker naturligt men felaktig användning av antibiotika och vissa biocider på

  45. Slide 45: MRSA

    Slide 45: MRSA

    MRSA – Meticillinresistenta Staphylococcus aureus ‐ Staphylococcus aureus finns i huden och näsgångarna, och orsakar sällan några besvär. Ibland kan de dock orsaka infektioner. ‐ MRSA är staphylococcus aureus-bakterier som har blivit resistenta mot vanliga antibiotika och infektioner som orsakas av

  46. Slide 46: Clostridium difficile

    Slide 46: Clostridium difficile

    Clostridium difficile Sporformer ⎻ En del bakterier kan bilda sporer för att överleva. ⎻ Sporformen är mer tålig mot höga temperaturer, avtorkning och desinfektionsmedel m.m. ⎻ Clostridium difficile är en sporform som kan orsaka sjukdom. ⎻ Den producerar två olika typer av gift och är ofta boven til

  47. Slide 47: Virus

    Slide 47: Virus

    Virus ‐ Virus är extremt små (20–300 nanometer) ‐ De innehåller genetiskt material som DNA eller RNA ‐ Virus kan inte föröka sig på egen hand, utan måste infektera en levande värd ‐ Virus har ett ytterhölje som består av protein ‐ En del virus har dessutom ett extra hölje (membran) utanpå höljet. De

  48. Slide 48: Norovirus

    Slide 48: Norovirus

    Norovirus ‐ Ett virus utan hölje som tillhör Calicivirus-gruppen och kan orsaka kräkningar och diarré. ‐ Människor med norovirus utsöndra miljarder noroviruspartiklar men bara ett fåtal gör dig sjuk. Viruset sprids därför enkelt. ‐ Det är relativt motståndskraftigt och kan överleva flera veckor på h

  49. Slide 49: Coronavirus

    Slide 49: Coronavirus

    Coronavirus ⎻ Coronavirus (CoV) en höljebärande, positiv RNA-virussträng och drabbar både människor och djur. ⎻ På det yttersta höljet (membranet) finns klöverformade glykoproteiner. Viruset förankrar sig vid de mänskliga cellerna med hjälp av strukturen, vilket är det första steget till att få en i

  50. Slide 50: Vetenskapen bakom mikrofibrer

    Slide 50: Vetenskapen bakom mikrofibrer

    Vetenskapen bakom mikrofibrer

  51. Slide 51: Vad är mikrofibrer?

    Slide 51: Vad är mikrofibrer?

    Vad är mikrofibrer? ‐ Mikrofiber är en fiber som är < 1 denier/dtex tjock, vilket är 100 gånger tunnare än ett hårstrå. ‐ Mikrofibrer används framförallt i städprodukter (trasor, moppar), kläder, möbeltyg och för industriella filter. ‐ Rengöringsdukar i mikrofiber består vanligtvis av en blandning a

  52. Slide 52: Vilka är de mest väsentliga egenskaperna hos mikrofiber?

    Slide 52: Vilka är de mest väsentliga egenskaperna hos mikrofiber?

    Vilka är de mest väsentliga egenskaperna hos mikrofiber? ⎻ Fiberdelning – optimerad delning krävs för att uppnå bäst resultat ⎻ Fibertjocklek – för att klassas som en riktig mikrofiberduk måste rengöringsduken ha en tjocklek på < 1 decitex ⎻ Blandningar av polyester och polyamid (70/30 eller 80/20)

  53. Slide 53: Varför är mikrofibrer så bra för städning?

    Slide 53: Varför är mikrofibrer så bra för städning?

    Varför är mikrofibrer så bra för städning? ⎻ Efter delning skapas mycket tunna fibrer. ⎻ I tabellen kan du se att fibrerna i de bästa dukarna är mindre än bakterier, virus, pollenkorn och röda blodkroppar. ⎻ Eftersom fibrerna bara kan ta bort sådant som är större är dessa dukar det bästa valet för a

  54. Slide 54: Varför är mikrofibrer så bra för städning?

    Slide 54: Varför är mikrofibrer så bra för städning?

    Varför är mikrofibrer så bra för städning? ⎻ Med de mycket fina fibrerna: ⎻ kommer du åt smuts och damm med hjälp av mellanrummen mellan de delade fibrerna till skillnad från större och runda fibrer som bara för runt smutsen ⎻ Polyamid har god absorberingsförmåga och lämplig för städning av vätskor

  55. Slide 55: Fördelar med mikrofibrer jämfört med bomullstrasor

    Slide 55: Fördelar med mikrofibrer jämfört med bomullstrasor

    Fördelar med mikrofibrer jämfört med bomullstrasor ⎻ Effektivare mot mikroorganismer – i och med de Bevis tunna fibrerna kan fler mikroorganismer plockas upp Mycket fina (37 mikrometer i diameter) ⎻ Bättre städresultat– tunnare fibrer innebär en större mikrofibrer har testats i både laboratorier yta

  56. Slide 56: Vad är tanken bakom mikrofibertrasor i olika färger?

    Slide 56: Vad är tanken bakom mikrofibertrasor i olika färger?

    Vad är tanken bakom mikrofibertrasor i olika färger? ⎻ Med hjälp av färgkodning är det enklare att hålla isär trasorna, så att trasan som till exempel används för att rengöra toaletten inte används i närheten av patienten. ⎻ Användningen av färgkodning varierar. Det används t.ex. i Tyskland men inte

  57. Slide 57: Interaktiv städutbildning för sjukhus från Tork

    Slide 57: Interaktiv städutbildning för sjukhus från Tork

    Interaktiv städutbildning för sjukhus från Tork Snabbguider för att utbilda städpersonalen

  58. Slide 58: Om utbildningen

    Slide 58: Om utbildningen

    Om utbildningen - Gör städpersonalen medveten om hur viktigt deras arbete är för patientsäkerheten - Visuell och intuitiv kurs - Engagerande (interaktiv) - Översatt till flera språk Essity Internal

  59. Slide 59: Utbildningsinnehåll

    Slide 59: Utbildningsinnehåll

    Utbildningsinnehåll 1. Städningsstrategi: 3-stegsmetoden och handhygiensteknik 2 a. Daglig städning – rum med patienter (baserat på AHE-riktlinjerna) ‐ Steg i städningen ‐ Uppgifter 2 b. Städning av kroppsvätskor (baserat på AHE- riktlinjerna) ‐ Steg i städningen ‐ Uppgifter Frågeformulär inkluderat

  60. Slide 60: Snabbguide för att utbilda arbetsgruppen

    Slide 60: Snabbguide för att utbilda arbetsgruppen

    Snabbguide för att utbilda arbetsgruppen Samla ihop arbetsgruppen (10–20 anställda rekommenderas) Se till att ha tillräckligt med tid för frågor Interaktiv städutbildning för sjukhus och sjukvård från Tork finns på www.tork.se/ythygien Se till att använda en stor skärm Vägled arbetsgruppen genom: 1.

  61. Slide 61: Snabbguide för att utbilda arbetsgruppen (innehåll)

    Slide 61: Snabbguide för att utbilda arbetsgruppen (innehåll)

    Snabbguide för att utbilda arbetsgruppen (innehåll) Be deltagarna att utföra stegen under utbildning och ge tips under tiden Visste du att: Det går att anpassa Se till att alla deltagare får prova på. Utbildningen är tillgänglig på flera språk utbildning i enlighet med och du får åtkomst till appen

  62. Slide 62: Bilaga

    Slide 62: Bilaga

    Bilaga Ytterligare läsmaterial

  63. Slide 63: Ytterligare resurser för städprocessen

    Slide 63: Ytterligare resurser för städprocessen

    Ytterligare resurser för städprocessen ‐ CDC – riktlinjer för desinfektion och sanering inom vården 2009 ‐ Europeiska arbetsmiljöbyrån – Säkerhetslagar för anställda ‐ AHE – praxis för städning inom vårdmiljöer (USA) ‐ The Joint Commission – ackreditering inom sjukhus, inkl. EVS-tjänster ‐ Nationell

  64. Slide 64: Kontaktuppgifter

    Slide 64: Kontaktuppgifter

    Kontaktuppgifter www.tork.se e-mail@tork.se Essity Internal

  65. Slide 65: Think ahead.

    Slide 65: Think ahead.

    SS ee” Think ahead. Essity Internal

Source: Internet Archive copy of tork-images.essity.com

More decks from Essity AB Class A

All 40 Essity AB Class A decks